måndag 22 december 2008

Kringelbak eller var det kanske krångelbak?

Kringlor! Hur svårt kan det vara?

Själva degen var inte så besvärlig. Röra margarin och socker och mjöl och lite grädde till en deg, det lyckades jag med.

Men sen gjorde jag en "svärmor, jag kallar det så när man inte har hemma det som står i receptet utan tar något liknande. Hon tyckte att rosmarin gick lika bra som timjan. Men rödvinssås med rosmarin är inte riktigt bra, om man säger så;-) Men det är inte så dumt tänkt, eller är det kanske det?

Själv hade jag inte margarin hemma så jag tog smör istället. Inte vet jag om det var därför degen var svårhanterlig men den blev smulig och kletig, helst i slutet av bakningen.

Men vem i hela friden har hittat på själva formen på kringlan? Det var då det krångligaste (kringligaste) jag varit med om. Försök rulla ut en liten kletig degklump till 40 cm mask. Mina maskar blev väldigt korta för att vara 40 cm, men det berodde nog på ögonmåttet.

Sen vet jag inte om man kan kalla dem för kringlor, snarare nåt modernt abstrakt. Några blev dessutom brända eftersom jaginte gillar kakor som ser så där bleksiktiga ut. De ser inte färdigbakade ut tycker jag.

När jag stod som mest och svor och degen fastnade i bordet så tittade jag ut. Tvätten som jag vid middagstid hängt ut i solen och de svaga vindarna låg på marken vid grannes staket. F.N. och jämrans också, vädret hade slagit om till halv storm och regn.

Så det var bara att bita hop och inte bryta ihop. De krånliga kringelkakorna bakades färdiga och sen störtade jag ut och räddade vad som räddas kunde.

I morgon får jag tvätta om.

Och hur ska det gå att göra klenäter? De som verkligen är krångliga och kletiga. Även till dem behövs en tumstock för att kunna skära dem i rätta längder och sen skära ett snitt på mitten och liksom vrida dem ut och in. För att därefter fritera dem. Nåja,det är säkert bra att höja ribban även när det gäller kakbak och uthållighet. Gubben min är tvångsinkallad att fritera dem eftersom jag är väldigt rädd för att oljan ska ta eld och han är ju van att elda, hi hi. (Se tidigare inlägg.)

Inga kommentarer: