Pärlan, en riktig go liten grannkatt

- Jaså, är det de där som kommer nu igen. Alltså är min familj inte hemma. Nåja, de får väl duga.

Pärlans familj är på vift några dagar så vi som grannar får rycka in och ta hand om den lilla damen.

Här ligger hon på verandaräcket och väntar på sin familj.






- Gäääsp.

- Här kommer den där människogrannen och slänger ut mig, jag som sov så gott.

Jag ville att Pärlan skulle gå ut eftersom hon legat inne och sovit sen klockan 10.00 på förmiddagen. Men det krävdes en hel del lock och pock innan hon långsamt gick ut på verandan.






- Jahaja, har man sett på ..., solen har kommit upp.

- Herregud vad jag är trött. Varför väckte hon upp mig?

- Och ut skulle hon ha mig.

- Hm, vilket liv på fåglarna, om jag skulle ta och...

Visserligen var Pärlan svår att få ut från den goa bädden, men lika svår var hon att få in igen.

Jag fick springa flera gånger och kolla om hon var på plats och ville gå in. Men klockan 19.oo så hittade jag henne på verandaräcket och in ville hon gå.

Så ja kunde dra en suck av lättnad och gå de få stegen hem till mig och äta middag.

Nu får hon vara inne tills i morgon bitti då hon ska få frukost och sen får jag se om hon vill ta en sväng ut i trädgården.