Att jag hade så många pelargoner och så många sådder i mitt växthus, det hade jag då ingen aaaaning om.
Vi kånkade och vi kånkade, blomma på blomma.
Grannfrun stod och stirrade.
Ett tapetbord, 4 bord som tidigare stod i växthuset och ett helt gäng med större krukor som stod på golvet i växthuset fick frisk luft under det japanska körsbärsträdet.
När vi till slut burit ut alla krukor och bord så skulle bubbelplasten och frigolitskivorna tas bort. Det kastade sig sambon över så det gick fort. Lite krångligt att rulla ihop plasten och få ner dem i plastsäckar. Var vi nu ska förvara dem tills i höst.
Sen fick vindruvan tuktas lite och viras upp i taket.
Efter det skvabbade jag av rutorna som var ganska så smutsiga och sen blev det lunch.
Den nya pelargonhyllan kom på plats och passade perfekt. Färgen är dock ganska märklig, inte ser väl dalablå färg ut så? I affären var färgen mera blå åt det grå hållet. Men jag gillar starka färger så den är helt ok.
Tack och lov så gick det mycket snabbare att bära in pelargonerna för jag var bra trött. Men det blev ingen ordning på dem men det får jag ordna senare.
Det ska förhoppningsvis bli 3 pelargonhyllor till och då kanske jag kan få bättre ordning på dem.
Det här är Charmay Cockey.
Färgstark och lättodlad.
Den är verkligen jättesöt tycker jag och alldeles ny.
Den ingår i min födelsedagspresent av min sambo, bästa presenten.
Tyvärr är det svårt att få till rätta färgerna, i verkligheten är den lite mörkare röd åt det vinröda hållet.
Det här är en stickling som överlevt vintern under lysrör.
Han sitter på övervåningen och har bra utsikt på folk och fä.
1 kommentar:
Så vakre bilder, pelargonhyllen ble jo kjempelekker. Og ikke minst i det vakre drivhuset ditt. Tusen takk for titten. Hilser Lillibeth ;)
Skicka en kommentar