Idag är humöret i botten, det är inte ofta det händer men ibland är jag verkligen inte på humör.
Det började med att husse inte hade stängt källardörren så lille Sangi hade naturligtvis tultat dit ner, i röran. Som tur var så är matte intressantare än bråten i källaren så han kom ganska snart fram så jag kunde kånka upp honom och stänga dörren.
Men nu har han förstås fått smak på att det finns ännu flera rum att undersöka, så varje gång dörren öppnas för att släppa ner eller upp en av de stora katterna (en jättestor kattlåda står där) så försöker Sangi smita ner. Att sen Hopi hela tiden skall ner i källaren, en minut senare vill upp gör inte mitt humör gladare. Sen sitter han i dörröppningen och går varken upp eller ner, suck.
Efter det gick proppen till källaren och jag är urkass på allt det elektriska. Har knappt bytt en propp i hela mitt liv. Ringer husse och frågar. Det är bara att byta, får jag till svar. Men VILKEN? Det finns säkert 15-20 olika proppar och det är lögn att se vilken som har gått. Först bytte jag en som gick till köket, det upptäckte jag när radion tystnaden. I med den igen.
Sen såg jag nåt rött glittra på golvet, hm, metallbiten som sitter på toppen, eller om det nu är botten på propparna. En av propparna har inte glaset kvar så metallbiten har ploppat ut. Den var det, hurra!
Så nu ska jag sätta upp lappar vilka som går till källaren och till köket på plan 1, så finns det åtminstone en början till ordning även bland propparna.
Tacka vet jag de moderna proppskåpen, de som man bara klickar uppåt, eller om det är neråt, när proppen har gått. Inte behöver mickla med små porslinsgrunkor som bara far omkring som små käglor när man lägger ifrån sig dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar