Sömnlös med Sangi och Co

Jag kände mig lite frusen och trött så tanken på att ta en liten tupplur under den rosa yllefilten blev till slut omöjlig att motstå.

Så jag virade in mig som en kåldolme och lade mig tillrätta med en tidning och en chokladbit.

En sekund senare hade jag Sangi klättrandes omkring på mig. Han skulle förstås försöka få sig en smakbit av chokladen. Den katten älskar godis lika mycket som matte.

När chokladen var slut så skulle han äta upp papperet så jag fick gömma det i en låda i nattduksbordet. Men vad hjälpte det, Sangi började krafsa och fara runt på bordet i sin iver att bryta upp lådan. När han inte lyckades med det så rev han ner en petflaska med vatten.

Sen gick han och la sig mellan mina smalben. Äntligen tänkte jag och lade mig tillrätta än en gång.

- Kurr, hördes från hallen. Det var Hopi som fick syn på matte under en filt i sängen. Sen fick han syn på Sangi som låg på mina ben och tvärstannade. En lång stund stod han och stirrade på Sangi men till slut repade han mod och hoppade upp och lade sig på min mage.

Så där låg jag med två tunga maine cooner över mig och försökte koppla av. 13 kilo katt väger en hel del, puhhh.

Sen kom husse, som också kände sig trött och kröp ner under överkastet.

En liten stund senare hördes klappret av för långa klor mot golvet.

- Det låter som Sickan, sa jag. Längesen hon var uppe i sängen.

- Hmm, svarade husse under överkastet.

- Klös, riv, lät det när Sickan kämpade sig upp i sängen. Hon är gammal, fyller 17 år i april, så hon är inte så vig som förr.

Men när hon väl kommit upp så traskade hon belåtet omkring på husse. Men den rosa filten lockade, så efter hjälp av husse så kröp hon under den och lade sig tätt intill mig.

Men med två kattpojkar som reagerar på rörelse och ljud, blev det inte någon lång stund med ro i den sängen.

- Vad är det där som rör sig under filten? Undrade Hopi.

- Kolla du, du ligger närmast. Svarade Sangi.

Så ett evinnerligt klösande på filten, där under som Sickan skulle ta sig en lur, började och ett morrande och fräsande från Sickan.

Efter en liten stund gav hon upp och for iväg som ett skott.

Hopi som inte riktigt gillade att Sangi låg så nära, började morra och gnälla.

Sangi som inte kan motstå ett "kurr" började omgående fäkta med tassarna och så var bråket igång.

Suck, tänkte jag, ska jag då aldrig få nån ro.

Till slut, när bara Sangi låg kvar började lugnet infinna sig igen.

- Zzzzzz, vad trött jag är, hann jag tänka innan en stor, tung och tovig Rambo landade på min mage.

- Det var då själva f-n, nu går jag upp muttrade jag irriterat och gick ner och satte mig och skrev den här bloggen. Fortfarande trött och fortfarande frusen.

Katterna? Ja de ligger och sover här och var.