Muller, buller, dån, bank hördes från övervåningen.
Matte: Men vad gör han?
Husse: Ingen aning.
Matte: Du får gå upp och titta.
Husse går uppför trappen och kommer efter en stund ner.
Husse: - Äsch, han äter torrfoder.
Matte: Kan inte vara möjligt.
Matte går upp med en liten ask med mera torrfoder. (Dvs Maine Coon foder, ganska stora kulor med torrfoder åt just Maine Coon katter.)
Matte: Men lille älskling, leker du med råttan? Vänta så ska jag hämta den gråa råttan som du tycker så mycket om.
Matte går och hämtar den grå råttan och en kattmyntestrumpa samt kastar några torrfoderkulor på den rosa saccokudden.
Sangi följer mattes grejande med undran i blicken.
Matte går ner igen, till köttbullestekningen.
Matte: Äsch han lekte ju med den stickade råttan så mattan utanför toan låg i en hög.
Husse: Jaså.
Sangi fortsätter leka så det hörs ner.
Han bör inte hoppa eller göra häftiga rörelser. Undrar hur de har tänkt sig det.
En katt måste ju få utlopp för sin energi, åtminstone om de är energiska till sin läggning.
Hade det varit Rambo som brutit benet så hade det inte varit något problem att ha haft honom i en bur, han sover jämt med undantag av de minuter som han äter.
Jag håller tummarna för att stålskenan och de 7 skruvarna håller ihop benet och håller sig på plats där det ska vara under huden.
Just nu har oljudet tystnat så den lille sjuklingen har nog somnat.
3 kommentarer:
Usj, det er ikke gøy når dyrene våre skader seg. Håper din katt snart blir frisk igjen :)
Mjau jag är stum av beundran över er kamp med Sangis brutna ben, och tålmodiga pysslande med honom! Sover ni i skift eller hur lyckas ni få tid över för mat och jobb och samtidigt ha denna olyckskatt under uppsikt!?? Vi håller alla tassar för att Sangi blir OK igen och snart - lite försiktigt - kan återerövra sitt hem?!! NosPuss Wikki
Just nu känns det inte som någon "kamp", det var betydligt värre de 3 första veckorna när vi mer eller mindre bodde hos veterinären.
Nu är han inlåst i sin hall, en mindre yta utan något att hoppa upp på. Liggplatser, låda, mat och vatten finns där. Och leksaker förstås.
Jag är långtidsarbetlös så hitintills har jag pysslat med honom om dagarna. På måndag ska jag börja en arbetspraktik men hoppas hinna hem på lunchen och titta till honom.
På nätterna vill han helst vara för sig själv. Tidigare sov han i sin bur i sängen mellan oss. Och jag fick trava fram och tillbaka med honom om nätterna.
Han går på benet ungefär som vanligt, lite stelt och konstigt ibland bara. Men med två metallstänger och 7 skruvar gör man nog det tror jag:-)
Så nu hoppas vi att benet läker ordentligt, ska röntga på onsdag i nästa vecka. 8 veckor trodde han som opererade honom att det ska ta. Så jag hoppas verkligen att det nu äntligen ska ordna sig.
Skicka en kommentar