Egentligen är det märkligt.
När jag satt på jobbet i Stockholm så kunde jag ibland tycka att det var bra trist.
När jag jobbade på distans i 8 månader tyckte jag det var riktigt roligt.
Och nu när jag gått arbetslös i 1 års tid så saknar jag det. Fast mest saknar jag nog alla roliga gubbar jag brukade prata väder och vind med då och då i samband med att jag fixade någon resa eller löste någon fråga åt dem.
Jag brukade kalla dem gubbarna, eller när vi var lite mera bekanta så blev det "mina små gubbar". Inte för att allihopa var speciellt småväxta, utan mera för att jag gillade dem. I början var det nog inte alldeles populärt det där med "gubbar", fast när de förstod att det inte låg något nedsättande i det så var det nog helt okey för dem.
Undrar om jag får några nya "gubbar eller gummor" snart att ta hand om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar