Mattes gull låg så här fint så husse sa åt mig att ta fram kameran. Den är aldrig långt ifrån mig så det var ingen större konst.
Det var heller ingen större konst att ta ett bra kort eftersom Sangi är en riktig linslus.
Det är bara jag som får behärska mig och inte ta upp hela minnet med kort på honom.
Fisförnäm, var ordet som husse sa.
En stilig kisse, sa matte.
Han brukar dra ihop mattan så han får en huvudkudde.
Visserligen är han överviktig, men det är en massa tjock päls också.
Gissa om det är en mjuk och gosig mage att klappa.
Han är verkligen en katt som visar hur han mår. När han mår bra ser han så här lycklig ut och när han är deppig så syns det lång väg.
Men just nu verkar hans liv vara tiddelipooh.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar