Psalmböcker, pelargoner, katter och nedriven väggputs

Rubriken anger dagens händelser i nu nämnd ordning.

Fast den började med att jag skickade in kassakortet till A-kassan och kunde konstatera att jag nu har under 100 dagar kvar och inget jobb i sikte.

Jag behöver väl inte säga att det känns stressande.


Psalmböcker i massor, 8 stycken, hittade jag i min farbrors gamla kista som skall bäras ner i källaren, från övervåningen, när jag städat i ordning en plats åt den.

Eftersom jag aldrig skulle få för mig att kasta såna "heliga" böcker så får jag lägga dem på hög någon annanstans.

Men innan dess så kikade jag i dem och i en av dem hittade jag dessa fina bokmärken.

Vems psalmboken har tillhört vet jag inte, jo jag vet namnet, men personen har jag aldrig hört talas om. Så det är ingen släkting så vitt jag vet.

Mitt i psalmboksläsandet gjorde jag förmodligen den sista pelargonaffären för i år.

Det är alltid lika roligt att köpa/byta pelargoner. Den här gången blev det två miniatyrer och två orotade stjärnor.

Sen gick jag ett varv och dokumenterade vad katterna hade för sig. Hopi hittade jag på sängen.



Rambo låg i hallen på övervåningen, halva katten låg i solgasset, därav det dåliga fotot. På en gammal hundbädd jag fått av en arbetskamrat.

Den är väldigt populär, de turas om att ligga på den.

Placeringen i hallen är tydligen ett bra ställe att ligga och spana på.









Sickan hade tagit sig ur sin placering på en saccokudde och hade gått ner för att äta och vässa klorna.













Och Sangi låg utsträckt på den blommiga mattan i vardagsrummet.

Efter att ha stärkt mig med en kopp kaffe så tog jag mig an källaren.

När jag fått bort en hel del grejer som stod lutade mot en vägg, började jag dammsuga. Problemet var bara att den väggen är i dåligt skick så varje gång dammsugaren slog emot den så ramlade puts ner.

Till slut tröttnade jag och hämtade kofoten. Sen slog jag och bräckte bort all lös puts. Sen kunde jag sopa och dammsuga upp det. Husse får putsa upp väggen när han får tid och lust.

Och alldeles nyss bar vi med gemensamma krafter ner kistan i källaren och däri fick nästan alla mattorna plats.

Jag har haft en energisk moster som vävt en hel del mattor som jag inte har hjärta att slänga. Men nu ligger de i tryggt förvar i farbrors gamla sjömanskista.