Grabbarna i trädgården

Sangi, mattes stora kärlek. Förälskad i sin katt, att man kan bli det. Men han är så otroligt speciell.

Han är så förståndig och klok. För det mesta glad och ofta busig.

De andra katterna tycker att han är jobbig, helst Hopi.

De är så olika varandra, Hopi och Sangi. Hopi är mer som sin matte i sättet, försiktig och tillbakadragen. Och Sangi som en bulldozer, här kommer jag.

Idag var det en solig och fin vårdag så då sprang grabbarna gladeligen ut.

Rambo älskar rabatten på framsidan av huset, där växer kattmynta, som så här års är på väg upp.

Det är bara yttepyttesmå blad men de går att tugga på för en katt.





Hopi gillar att klättra upp i det jättehöga päronträdet.

Där kan han sitta och spana.










Rambo är verkligen en livsnjutare, ingen kan se så nöjd ut som han.

Trots att hans päls så här års är en enda stor tova som jag har stora svårigheter att reda ut.

I värsta fall slutar det med en tur till veterinären, sövning och rakning.

Men jag ska inte ge upp än, även jag har olika rakapparater och saxar att försöka med.

Problemet är att Rambo kan bli så hysterisk att han bits och rivs.

Sangi gnager också ibland på sin matte, men det är bara i ren glädje.

Även han älskar att vara utomhus, trots att han går i sele och koppel.

Mattes käraste, släpps inte på fri tass. Han är alldeles för godtrogen och orädd för att gå fri.

Men han finner sig i att ha matte på släptåg. Med sina 8 kilo får han sin matte att både springa och hoppa.


Hopi gillar också kattmynterabatten, han sitter långt ifrån Rambo som tycker att hela rabatten är hans.